Stralsund: Domstolen avslår medborgarnas stämningsansökan mot kärnvapen!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Förvaltningsdomstolen i Greifswald kommer att besluta i Stralsunds medborgares rättegång angående kärnvapenlagring den 2 december 2025.

Das Verwaltungsgericht Greifswald entscheidet über die Klage der Stralsunder Bürgerschaft zur Atomwaffenlagerung am 2.12.2025.
Förvaltningsdomstolen i Greifswald kommer att besluta i Stralsunds medborgares rättegång angående kärnvapenlagring den 2 december 2025.

Stralsund: Domstolen avslår medborgarnas stämningsansökan mot kärnvapen!

I en sensationell dom har förvaltningsdomstolen i Greifswald beslutat att medborgarna i hansestaden Stralsund inte kan besluta om förvaring av kärnvapen i sitt stadsområde. Detta banbrytande beslut fattades den 2 december 2025, som avvisade den tidigare stämningsansökan som Stralsunds medborgare väckt mot borgmästare Alexander Badrow (CDU). Domstolen fann att medborgarna hade överskridit sin befogenhet; Försvarspolitiken är exklusivt den federala regeringens ansvar, som [NDR](https://www.ndr.de/nachrichten/mecklenburg-vorpommern/vorpommern/stralsunder-buergerschaft-scheitert-mit-klage-gegen-atom Waffen,mvregiogreifswald-2092.html) rapporterar.

Stämningen var ett resultat av medborgarresolutionen från december 2024, som krävde att Stralsunds stadsområde skulle hållas fri från kärnvapen. De sökande, bestående av fraktionerna Die Linke och Citizens for Stralsund/Adomeit, ville sända en stark signal mot lagring, stationering eller transport av kärnvapen i deras stad. "Vi ville göra ett symboliskt uttalande", förklarade Bernd Buxbaum från Die Linke efter domen. Trots den negativa domen ser han dock ingen mening med att gå till Högre förvaltningsdomstolen, eftersom han också anser att den positiva responsen från befolkningen är viktig, rapporterar Tagesschau.

Bakgrunden till rättegången

Tvisten mellan medborgarna och borgmästaren uppstod ur övertygelsen att användningen av kärnvapen och den tillhörande politiken måste ifrågasättas snarast. Än idag förvaras amerikanska kärnvapen som var strategiskt placerade under det kalla kriget i Tyskland. Två plus fyra-fördraget från 1990 förbjuder dock stationering av kärnvapen på det före detta DDR:s territorium, vilket väsentligt påverkar den rättsliga ramen för sådana rättegångar. Historiskt sett har kärnvapen lagrats i Tyskland i decennier, och fredsrörelsen har varit mycket aktiv under de senaste decennierna för att förändra denna situation, vilket kan läsas på [Wikipedia](https://de.m.wikipedia.org/wiki/Kern Waffen_in_Deutschland).

Det har varit många protester mot kärnvapen tidigare; Fredsrörelsen blev särskilt viktig på 1980-talet. Avgörande beslut fattades, som INF-fördraget, som ledde till nedmonteringen av medeldistansmissiler 1987. Denna utveckling visar hur kontroversiell frågan om kärnvapen är än i dag, även i Tyskland.

Reaktioner och utsikter

Efter domen fokuseras nu på om de tvistiga frågorna om den federala försvarspolitiken kan lösas. Medan borgmästare Badrow kritiserade medborgarnas beslut är de politiska rösterna i Stralsund blandade. Vissa ser behovet av att diskutera frågan på en bredare social grund. Ett prejudikat för att ge samhällen inflytande över kärnvapen kan vara viktigt på lång sikt.

Sammanfattningsvis är kampen för en kärnvapenfri stad inte över än. Medborgarna vann inte i domstolen med sina handlingar, men symboliskt sett kunde det ge impulser till att tänka på att få ett större inflytande i försvarspolitiken. Debatten om huruvida och hur Tyskland är ansvarigt för sin kärnkraftsstatus kommer att förbli spännande.