Rekordtemperaturer: Nord- och Östersjön börjar badsäsongen med en värmebölja!
Rekordtemperaturer på Nord- och Östersjön: Experter analyserar den varmaste badsäsongen på grund av klimatförändringar.

Rekordtemperaturer: Nord- och Östersjön börjar badsäsongen med en värmebölja!
Badsäsongen på tyska stränder har officiellt öppnat och i år presenteras Nord- och Östersjön i ett ovanligt ljus. Forskare har mätt rekordtemperaturer på vattenytan, vilket inte bara kommer att glädja strandbesökare utan också väcker oro för klimatförändringarna. Enligt en rapport av Värld Vattentemperaturerna våren 2025 kommer att vara märkbart höga jämfört med tidigare år. Experter talar om "tydliga extremvärden uppåt".
Under perioden mars till maj 2025 registrerade Nordsjön en medeltemperatur på 8,7 grader Celsius - det högsta värdet sedan Federal Maritime and Hydrographic Agency (BSH) påbörjade utvärderingar 1997. Detta motsvarar en ökning med 0,9 grader över det långtidsgenomsnittet från 1997 till 2021. En titt på den geografiska skillnaden i norra Norge och den geografiska delen av Norge var särskilt påverkas, med upp till 2 grader över genomsnittet. Även i Östersjön låg medeltemperaturen 5 grader över långtidsgenomsnittet – en tydlig indikation på värmande vatten.
Värmerekord i vattnet
En marin värmebölja registrerades i Kiel, som med 55 dagar är den längsta sedan 1989. Denna värmebölja, där temperaturen låg på de högsta 10 procenten av värden som registrerats under 30 år under minst fem dagar, vände tidigare mätningar på huvudet. Från slutet av mars till maj var vattentemperaturerna i genomsnitt 2,6 grader över genomsnittet under de senaste tre decennierna, med en topp som var 4,3 grader över genomsnittet. Högt NDR Detta är en situation som har observerats sedan februari 2024, eftersom Nordsjön hela tiden är för varm.
Denna utveckling är inte bara av intresse för badskönheter; de har långtgående effekter på den marina miljön. Östersjön har blivit allt varmare de senaste åren, vilket bland annat beror på klimatförändringar och växthuseffekten. Ett annat problem är att det blir mindre is, vilket påskyndar uppvärmningen. En rapport från Federal Environment Agency visar att stigande temperaturer kan leda till att mindre syre blir kvar löst i vattnet, vilket har negativa konsekvenser för livet i havet.
Konsekvenserna för livet i havet
De högre temperaturerna leder också till en accelererad tillväxt av minialger, vilket minskar ljuset till djupare vattenlager och därmed påverkar livsvillkoren för den marina floran och faunan. Nedgången av större algerter som blåstång förvärrar situationen ytterligare och har en negativ inverkan på fiskar och andra marina djur. Detta leder till och med till att sillens lektider skjuts upp och att ungdjurens överlevnadsgrad lider.
Kombinationen av uppvärmning och övergödning påverkar också fiskbestånd som torsk. På kort sikt verkar uppvärmningen inte kunna stoppas, men experter rekommenderar att man minskar växthusgaserna för att mildra påverkan på marina ekosystem. Mindre gödningsmedel i havet skulle också kunna ha en positiv effekt och stödja återhämtningen av marina livsmiljöer.
Alla dessa faktorer gör det tydligt att de marina ekosystemen, som täcker 71 procent av jordens yta, är avgörande inte bara som innehavare av 230 000 arter, utan också som regulatorer av klimatet. Trycket på dessa känsliga livsmiljöer växer ständigt, och den nuvarande utvecklingen väcker inte bara varningsklockor, utan kräver också snabba åtgärder för att förhindra ytterligare skador.